Lite trög som vanligt är jag,

och börjar först nu, en dryg vecka in på nya året, fundera på året som varit. Jag pratade med en nära vän igår. Hon har, fick jag reda på, varit mycket, mycket sjuk. Man vill inte tänka på att det faktiskt är möjligt. Att det är möjligt att en underbar vän, med två små, små barn skulle kunna... Att det skulle kunna ha gått åt skogen. Min vän har redan tidigare drabbats av det hemskaste hemska och jag lider med henne att hon och hennes familj inte kan få den lugn och ro de så väl behöver.

Och sen började jag fundera över det år som gick. Under hösten gnällde jag mycket över en stressad tillvaro. Barnens och mannens aktiviteter krockade med varandra och krävde en hel del pusslande. Men i själva verket, så klart, borde jag ju varit lycklig att åttaåringen ÄNTLIGEN hittat en idrott han trivs med! Och att min man fått möjlighet att träna, han som längtat efter det i många år. Och att vår lilla filifjonka blivit stor nog att börja med sitt eget. Och att vi faktiskt har möjlighet att låta dem syssla med det de vill!

Det bästa som hänt under året som gick? Ja, vad ska jag välja. Min familj har fått vara frisk, jag och mannen har jobb att gå till, barnen trivs i sin skola och på sitt fritids. Mer kan man väl inte begära. Men jag är lycklig över att min kära vän och min lillebror fått varsitt litet barn på samma dag i december! Två små friska bebisar ligger väl på topp över gott som kan hända? Jag hade en väldigt bra sommar - lugn och ro, sol och värme och en åttaåring som till slut övervann sin vattenrädsla och lärde sig simma!

Det sämsta som hänt under året? Egentligen har det ju inte hänt mig eller min familj något riktigt dåligt. Vi har haft dåliga dagar, men det hör ju till.

Jag önskar att 2011 får löpa på i lugn och ro som 2010. Jag önskar att min vän får bli riktigt frisk och får vara hemma med sin familj och få ha det lugnt och skönt.