I valet och kvalet

Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag ska sticka min Triangles within triangle-sjal med stickor nr 3,5 eller 4,5. Nu har jag teststickat lite med bägge, men tvekar ändå... Det lutar åt 4,5, för jag är rädd att sjalen blir för liten annars. Frågan är om den blir för gles?

För gles?

Glad-dag!

Idag hälsade jag och familjen på en av mina allra närmaste vänner med familj! Nioåringen surade innan, han ville INTE träffa mina kompisar, inte träffa deras barn (en massa tjejer) och inte åka någonstans alls överhuvudtaget! Det skulle bli regn och kallt. Sexåringen grät strida tårar för att hon inte fick leka med allra-bästa-kompisen idag. Jag var rädd att dagen skulle bli misslyckad och det kändes så tråkigt eftersom det är så väldigt sällan jag har möjlighet att träffa min vän, och än mer sällan vi träffas hela familjerna.

Men! Vad hände? Jo, solen sken från en nästan klarblå himmel, nioåringen blev förtjust i vänninas nioåring och rodnar nu så fort vi nämner hennes namn, sexåringen lekte med alla barn och vi vuxna hade tid att prata och prata och prata. Och titta på våra härliga barn och njuta av solen!

Och - när jag kom hem låg min garnbeställning i brevlådan! Redan! Så nu har jag nystat garn och sticka några varv på min nya sjal. Funderat på vilken stickstorlek jag vill ha. Testat lite olika och testat igen. Och jag känner mig så nöjd och glad i hela kroppen!

Beställt garn!

Nu har jag beställt garn från Garnkorgen! Jag ska sticka mig en härlig spetssjal, har jag tänkt. Garnet är Malabrigo Lace i en lite vinröd färg.

Och detta mönster:

Jag tänker att det blir en bra stickning till ruskiga höstkvällar. (Eller sommarkvällar för den delen)

Här har jag gnällt över dåligt väder.

Nu skäms jag. Jag vet ju att för många vore det underbart om dåligt väder var deras största problem. Jag tittar på nättidningarna om och om igen. Kanske inbillar jag mig att det plötsligt ska stå att det var ett misstag? Att över 80 ungdomar på en sommar-ö inte har skjutits till döds av en beväpnad galning? Idag gnäller jag inte över vädret. Idag håller jag om mina barn och tänker på dem som inte längre kan göra det.

Svensk sommar

En riktigt klassisk svensk sommar har vi väl haft i år. Regn och rusk blandade med dagar med lite bättre väder. Jag har suttit i rusket och stickat lite på min strumpstickning.

Vi har också varit i Småland några dagar och passat på att titta på Kalmar slott. Det var en dag när solen sken, och det var så skönt att sitta på borggården och se barnen leka väpnare! Jag har inte varit på Kalmar slott tidigare och jag blev imponerad av hur fint de ordnat visningar och annat så att det passar hela familjen!

Strumpstickning

Det är nog strumpstickning det får bli ett tag framöver, tror jag. Det är precis lagom stora (dvs små) projekt för mig just nu - både tidsmässigt och ekonomiskt.

Jag har stickat klart mina Classic Kilim nu. Det är ungefär tusen trådar kvar att fästa och jag ska väl försöka blocka dem, men annars så är de klara.

Det är lite knepigt att få randningen lika på de olika strumporna när
man stickar med självrandande garn, men detta får väl duga.

Och nu har jag börjat sticka the Scent of Lavender... Bara namnet är väl underbart! Egentligen skulle man väl ha ett lavendelblått garn, men det fick bli lodenrocksgrönt.

En regnig dag

Jag får lätt panik när det blir långregn på sommaren. Jag tänker att hela den efterlängtade semestern försvinner ut i ingenting och vill bara gråta. Men i år har jag tänkt att övervinna eventuella lågtryck och dagar som idag. Jag har planer! Jag har museibesök, biobesök, kakbak, utflyktsstäder på lager. Biblioteksböckerna ligger och väntar i två proppfulla pappkassar. Nya pennor och fina papper är införskaffade till barnen. Jag har lånat en bok med olika kortspel och köpt flera nya kortlekar. Och jag laddar upp med stickmönster! Här ska mysas vare sig solen skiner eller regnet strilar!

Idag har familjen varit på bio i grannstaden. Vi har ätit thai-mat och druckit cappuccino. Vi har kikat på böcker i bokhandeln och barnen har pekat ut hela raddor med böcker de önskar sig. Och jag har fönstershoppat garn. (Kanske blir det riktig garn-shopping en annan dag).

Och när vi kom hem satte jag mig framför en dokumentär och stickade på min sista Classic Kilim-strumpa. Sen spelade hela familjen Ubongo. Till min stora glädje lyckades minstingen, vår sexåring, vinna en gång och sen var nog alla rätt glada och nöjda med dagen. Trots regnet. Imorgon är planen att Kilim-strumpan ska bli klar och jag ska börja med nästa grej. Det blir nog strumpor det med. Det brukar bli så.

Jag funderar på att sticka dessa:

The Scent of Lavender, mönstret är från samma bok som Classic Kilim, nämligen Around the World in Knitted socks.

Älskar sommar och semester!

O, vad jag älskar att det är sommar och att jag är ledig! Idag har jag bara gjort härliga sommarsaker. Vi har sol med lite moln och kanske 20 grader ute. Perfekt väder för sockerkaka i hammocken! Sagt och gjort! Jag och dottern gjorde sockerkaka och sen satt vi och fikade på altanen. Jag har stickat och läst och rensat något enstaka ogräs. Och jag har det så lugnt och skönt att det känns som balsam för själen! Detta är livet!

Och när jag satt där i hammocken och långsamt stickade på min strumpa började jag så sakta fundera på nästa stickning. Så trött har jag varit att jag inte har gjort det på länge, länge. Jag som annars har så svårt att fokusera på stickningen jag har igång, för jag är redan i huvudet halvvägs in på nästa. Men nu, nu tänker jag på strumpor och koftor och vantar. Fast det får nog bli något litet projekt, mitt nästa. Jag ska försöka att inte ta på mig för mycket. Och strumpor är ju aldrig fel att sticka!

Vi var på Kreta

Mest solade och badade vi. Barnen och maken är inte så intresserade av sightseeing som jag. Men vi tog en tur runt i små byar ändå. Där det fanns hus som detta. Utanför många av husen satt små svartklädda tanter och stickade. Eller möjligen virkade. Jag ville så gärna ta kort på dem, men det kändes så fel. Som om tanten skulle ha varit en sevärdhet och inte en människa. Jag undrar vad de stickar. Det var 34 grader varmt och svårt att tänka sig att man någonsin skulle behöva stickade kläder på Kreta. Någon som vet vad tanterna stickar på Kreta? Eller om de möjligen virkar?

Barnen tyckte inte att de stickande tanterna var spännande. En sån brukar de ju ha hemma i soffan. De var dock väldigt nyfikna på alla trådar uppe i luften. Telefonstolpar och telefonstolpar har de aldrig sett här i Sverige. När jag var liten fanns det fortfarande ute på landet, men nu är de nog nergrävda på de flesta ställen. Men på Grekland sträcker de sig fortfarande genom luften och binder samman husen med varandra.

Tillbaka

Jaha. Det blev en paus. Jag har pausat från bloggandet och även från stickandet i rätt stor utsträckning. Nu saknar jag stickningen något rent otroligt! Det är konstigt - de senaste två och ett halvt åren har jag haft stickningar igång hela tiden, stickat varenda dag - och så tog det bara stopp.

Det har varit mycket hela den här våren. Jag bytte jobb den 1 juni. Mitt gamla jobb var inte så trevligt det sista året. Visst fanns mycket av det jag tyckt om kvar, men det var konflikter mellan medarbetare och med ledningen som tillslut blev för mycket. Personalen minskade hela tiden trots att arbetsmängden var oförändrad. Mot slutet var jag så stressad att jag bara la mig i soffan när jag kom hem och inte ens orkade lyfta en sticka. Mitt nya jobb verkar bra! Jag känner mig så glad när jag tänker på det! Intressant och spännande och utmanande! Men de första veckorna på ett nytt jobb är ju ändå slitsamma. Man blir trött av allt nytt!

Nu har jag haft en veckas semester och nu börjar orken komma tillbaka! Det känns som att kroppen riktigt suger i sig av ledigheten, varenda por njuter av att få vila, att få göra ingenting. Och nu har jag börjat sticka igen! Jag är klar med Friday Girl och fortsätter med nästa tröja och det känns så roligt! Och jag är så glad att jag vågade se mig om efter ett nytt jobb innan jag brakade in i väggen på allvar. Jag tror inte det var så långt bort nämligen...