Och när jag satt där i hammocken och långsamt stickade på min strumpa började jag så sakta fundera på nästa stickning. Så trött har jag varit att jag inte har gjort det på länge, länge. Jag som annars har så svårt att fokusera på stickningen jag har igång, för jag är redan i huvudet halvvägs in på nästa. Men nu, nu tänker jag på strumpor och koftor och vantar. Fast det får nog bli något litet projekt, mitt nästa. Jag ska försöka att inte ta på mig för mycket. Och strumpor är ju aldrig fel att sticka!
Låter härligt! Själv har jag en ynka arbetsdag kvar... :)
SvaraRadera