En Classic Kilim klar

Nu har jag stickat färdigt den första Classic Kilim-strumpan ur Around the World in Knitted Socks. Jag är nöjd med den, men kanten vill bara vika sig nedåt. Får väl se om jag lyckas blocka bort det. Jag är inte så bra på att blocka strumpor, får jag erkänna.

Och som vanligt funderar jag på vad jag ska göra härnäst. Jag har en vit, kortärmad klänning med blått skärp från NoaNoa som jag tycker så mycket om. Till den skulle jag behöva en liten kofta, nätt, rätt kort, gärna kortärmad. Kanske denna 70-talsvariant? Om man stickar den lite kortare bara tror jag den skulle bli bra. Och använda Alpacka-garn, kanhända? I mörkblått med vita knappar, tror jag.

I samma bok finns denna också:

Jag tycker den är alldeles underbar! Och jag älskar dragkedjan med den stora ringen (syns kanske lite dåligt på fotot här). Undrar om man kan få tag på en sån dragkedja idag? 

Stickpaus

Det har inte blivit mycket stickat de senaste dagarna. Vädret har varit så underbart att vi har varit utomhus hela dagarna och sedan har jag slocknat i soffan på kvällarna, härligt trött efter utedagen! Men idag har jag suttit på verandatrappan med en kopp kaffe och en hög stickböcker och funderat på framtida stickningar. Jag är förtjust i gamla modeller. Jag bläddrar i Icaförlagets "Stickat för små och stora" och får sån lust att sätta igång! Nostalgin kryper fram, det var ju sånt där mamma stickade när vi var små. Hon hade en tjock, proppfylld pärm med 70-talsmönster. Tyvärr slängde hon dem när de flyttade för några år sen. Nu köper jag in liknande på Tradera...

Hittills har jag inte stickat något ur mina gamla mönster. Garnen de använder finns inte längre och jag vet inte vad det är för typ av garn de använder. Många gånger tror jag det är akryl-garner och det känns ju inte så lockande. Inte heller är stickfastheten så noga angiven. Men de är roliga att titta i, böckerna. Och jag blir så full i skratt - ofta sitter en hel 70-talsfamilj iklädda likadana stickade tröjor! Det har allt ändrat sig en del sedan min barndom! 

Ute i skogen

Det här är en stickblogg. Inget annat. Men nu har precis våren kommit och jag känner mig så glad och pigg, all kraft kommer tillbaks efter den långa vintern, så nu kan jag inte låta bli att skriva om vår och sol och värme och vitsippor!

Vi hade några härliga timmar i Frostavallen, idag. Vi plockade vitsippor, byggde koja och plaskade i vattnet med fötterna! Tänk att vi har fått sånt fint väder! Vilken skillnad det gör i humöret!

Glad påsk!!!

Så är den äntligen här, påsken! Inspirerad av det vackra vädret bestämde jag mig hastigt för att ta semester igår - och vad jag njöt av den extra lediga dagen! Barnen och pappan i familjen har haft påsklov hela veckan och nu fick vi en extra dag tillsammans. Vi åt glass på torget, skruvade ihop sexåringens nya cykel som sedan testades, hoppade studsmatta, grävde lite i trädgården, gick promenader, sprang hem till kompisar, letade påskpynt, brände en strömmingslåda nästan till kol i ugnen... En härlig dag! Inte en endaste maska fick jag stickat, men vad gör väl det när det är nitton grader och sol! Idag ska jag och barnen göra utflykt till skogen. Pappan i familjen ska rätta prov. (Det skulle de veta, alla de som himlar med ögonen över att lärarna har så mycket ledigt vid loven...)

Härligt, härligt att äntligen ha lärt sig att cykla!

Ungarna hänger vid gungställningen, bokstavligen...

Plocka upp en häl

Jag var lite orolig med strumporna jag stickar nu. Där stickar man nämligen hälen sist. När jag stickat ner till hälen satte jag av hälften av maskorna på en tråd och lade upp lika många nya med en provisorisk uppläggning. När sedan resten av strumpan var färdigstickad skulle jag fiska upp maskorna från den provisoriska uppläggningen (plus de jag satt av på tråd) och fortsätta med hälen. Jag var rädd att jag inte skulle kunna få bort den virkade längan som uppläggningen bestod av sådär smidigt som det var tänkt. När jag testade fastnade det ibland och krånglade. Men! Det gick hur bra som helst! Så nu stickar jag vidare på hälen och är glad att jag lärt mig något nytt!

Pilligt var det, men det gick!

Jag funderar på att sticka denna tröjan, Henley Perfected

Tänker mig den i alpacka, tror att det kan bli fint. Jag köpte mönstret för snart ett år sen, och är verkligen sugen på att testa det nu.

Så sårbar man är.

Jag tänker på det. Sedan barnen kom - så sårbar jag är. Fast att de inte är helt små längre tassar jag oroligt utanför deras rum när de är sjuka, smyger in och rättar till täcket och känner på pannan. Åttaåringen ligger utslagen i sängen, lite febersvettig i håret, pyjamasen har kasat upp och lämnar magen bar. Och det hugger till i mig - så liten han ser ut! Han är så tuff till vardags nu för tiden annars. Skinnjacka och coola solglasögon, bevars! Men framåt kvällarna blir han liten och kryper nära och vill gosa. Och när han är sjuk är han verkligen min lille, lille plutt fortfarande. Jag skulle vilja sakta tiden lite. Visst är det härligt att de blir större, var ålder har sin charm, men låt det gå lite långsammare! Jag har inte bråttom. Vill få ligga nära dem och lukta dem i nacken ett tag till.

Fram växer strumpan...

Jag gillar mönster med nya sätt att sticka strumpor på. I det här mönstret stickar man hälen sist, det har jag inte gjort förut, ska bli intressant att se hur det blir. Och de nya maskorna till hälen är upplagda med en provisorisk uppläggning. Jag har virkat en radda maskor som jag bara ska dra bort sedan och fiska upp de stickade maskorna och fortsätta sticka. Jag undrar jag hur det ska funka... Spännande! Lite snopet om jag inte fixar att få till hälen när resten av strumpan är klar!

Sen får jag väl erkänna att det fortfarande är en utmaning för mig att sticka i flera färger. Jag tycker det är svårt att få det riktigt jämt och fint, men det är väldigt roligt. Och att som här ha ett flerfärgat garn gör det än mer spännande att se hur det växer fram! 

Imorgon får jag se om jag lyckas med hälen. Vi fick hämta vår åttaåring i skolan efter lunch idag, han hade feber och ont i magen. Så imorgon blir det vab och tid till stickning, skulle jag tro!

Ännu en strumpa växer fram...

Jag kunde ju inte låta bli att börja på de nya strumporna! Att få använda det nya härliga garnet! När jag väl satte igång hade jag svårt att slita mig - det självrandande garnet är så fint och jag måste hela tiden sticka till nästa färg för att se hur det blir! Men nu ska jag ut i solen! Det är så underbart vårväder att jag inte kan sitta inne och sticka längre!

Garnet jag är så förtjust i är förresten Regia Kaffe Fassett Landscape Fire. Mycket härliga färger, tycker jag!

Hemmadag

Idag är jag hemma med en envis förkylning som inte vill ge med sig. Efter att knaprat i mig Bamyl för att hålla mig igång på jobbet och ändå stupat i säng så fort jag kom hem, insåg jag att jag nog faktiskt behöver vila i sängen en dag. Kanske, kanske kan förkylningen försvinna då!

Jag orkade i alla fall pallra mig ut till brevlådan när jag såg brevbäraren köra förbi. Och då blev jag glad! Jag har fått det garn jag beställde bara i tisdags eftermiddag! Jag brukar beställa från Garnkorgen - leveranserna går snabbt och man får ett mycket trevligt bemötande! Sådana saker piggar väl upp i vardagen? Småsakerna - en kassörska som ler lite extra, en busschaufför som säger något trevligt eller ett paket som kommer fram snabbare än väntat. Jag tänker att jag måste försöka att själv sprida de där ljuspunkterna också, och dessutom uppmärksamma dem - inte bara berätta om otrevliga människor man mött utan också om alla de trevliga, som ju faktiskt är fler för det mesta!

Hur som helst, mitt nya garn ska bli strumpor från min nyinköpta bok, Around the World in Knitted Socks.

Fast innan jag börjar på de strumporna ska jag sticka en lite bebis-strumpa till! En är klar, den andra nyss påbörjad. Men det går ju ruskigt snabbt med så små strumpor.

Bokleverans

Idag har jag och sexåringen varit hos tant doktorn på kontroll. Trots att det var avklarat redan vid elva på förmiddagen lyxade jag till det och tog flexledigt hela dagen. Så härligt att få en ledig dag mitt i veckan! När vi sedan kom hem från doktorn väntade mer lyx i brevlådan - bokleverans! En härlig stickbok till mig och en fågelbok till hela familjen. Sexåringen satte sig genast och gick systematiskt igenom de ca 200 fågelsångerna som fanns i boken. Och jag bryggde en kopp kaffe och satte mig med min bok. Mysigt!

Lyx för både mamma och sexåring.

Och så underbar stickboken var! Precis vad jag hoppats på! Strumporna är underbart vackra till och med på undersidan! Titta på dessa till exempel:

Och de här engelska strumporna är så fina att jag ryser. Jag älskar när sådana där nödvändiga saker som hoptagningar vid hälen blir till något vackert! 

Strumpboken heter förresten Around the World in Knitted Socks och är skriven av Stephanie van der Linden.

Dop

I helgen var vi på dop i Linköpings domkyrka. Det tar drygt fyra timmar för oss att åka dit och jag rusade runt innan vi åkte och försökte bestämma vilken stickning jag skulle ta med i bilen. Så kom jag på det! Såklart! En ny liten stickning fick det bli! Jag måste pröva att sticka bebisstrumpor ur min favoritbok! Så nu stickar jag på Infant's Fancy Silk Sock ur Knitting Vintage Socks. De hann inte bli färdiga för att överlämnas vid dopet, men ett par små strumpor går ju lätt att skicka! Det är ett roligt mönster, det gick snabbt att lära sig mönsterrapporten så det fungerade utmärkt att sticka i bilen! Jag använder gammalt garn jag har hemma, jag tror det är Noella sockgarn, men jag är inte riktigt säker.

Och så här såg den lilla som ska få strumporna ut i lördags...

När jag surfar runt bland stickbloggar förundras jag över vilken förmåga folk har att göra det fint kring sig. Det är foton på vackra te-muggar och ljus bredvid fina stickningar. Då skäms jag lite. Det är sällan jag gör det sådär fint. För det mesta ser det ut ungefär så här när jag sätter mig ner med stickningen...

Ett tömt fruktfat, en halvt länsad godisskål, någon bok och alla dessa fjärrkontroller... Jag tänker ofta att jag ska bli bättre på att göra det trivsamt. Tror att det får en må bättre. Men sen dimper jag trött ner i soffan, sliter till mig en stickning och stickar på utan att bry mig om stöket på soffbordet...